Denna uppsats syftar till att ge en bild av förbundet Humanisternas debatt och porträttering av islam och muslimer. Detta med hjälp av utländska ateister som även förekommit i förbundets egen tidskrift Humanisten. Mina frågeställningar är: Hur framställs islam och muslimer av media och av förbundet Humanisterna? Vilken kritik har framförts av Humanisterna angående islam och muslimer? Bidrar förbundet till en ökad schablonisering av islam och muslimer? För att nämna kortfattat vad jag kommit fram till kan det sägas att Humanisterna, när de skriver om islam eller muslimer, delvis är intoleranta i sin retorik. Den kritik som framförts mot förbundet är bland annat att de vill tvinga på en sekulär livsåskådning och att de tror dig ha ett slags monopol på sanningen.

De troende i USA tycks öka i antal efter den 11 september 2001 och det har fått mig att fundera över varför befolkningen i landet är så beroende av att tro på Gud. För att finna svaret på dessa funderingar presenteras i detta arbete en del av den amerikanska religionshistoriken. Redan när emigranterna kom till det nya landet förde de med sig flera olika trosinriktningar och de ansåg att de fått i uppgift av Gud att bebygga det nya landet. Ett flertal olika församlingar bildades varav några var mer strikta än andra och ur dessa striktare grupper ?föddes? fundamentalismen och den religiösa högern.

Uppsatsen underso?ker fackfo?rbundet Kommunal som en opinionsbildande akto?r. Utga?ngspunkten a?r att det fra?mst a?r massmedier som a?ger dagordningsmakten i samha?llet. Mediestrategier a?r da?rfo?r en viktig del av det opinionsbildande arbetet.

Att utforma gra?nssnitt och system da?r variationen mellan anva?ndares respektive anva?ndningsma?l, a?lder eller andra fo?rutsa?ttningar varierar, kan vara en sva?r uppgift och kra?va fo?rsta?else fo?r de ma?nga olika anva?ndarna. Fo?rbundet Svensk Bridge a?r en organisation med o?ver 26.000 medlemmar i a?ldrarna 10 till 90plus, och har sa?ledes ma?nga olika typer av anva?ndare, med olika fo?rutsa?ttningar och kunskap, fo?r att kunna ta till sig den information som finns pa? Fo?rbundets hemsida.I den ha?r fallstudien har det tillva?gaga?ngssa?tt av den designprocedur fo?r framtagandet av en prototyp pa? en ny hemsida a?t Fo?rbundet Svensk Bridge utva?rderats. Detta har genomfo?rts genom dokumentation av designproceduren under alla dess olika moment, och sedan genom en utva?rdering och ja?mfo?relse av designprototypen gentemot dagens befintliga hemsida.

Inbjuden av Gustaf III, den franska teaterdekoratören, konstnären och arkitekten Louis Jean Desprez, i Sverige 1784-1804, förnyade teaterdekorationen på Operan. Genom att analysera Desprez? teaterdekorationer med inspiration från de abstrakta konstnärerna Mondrian, Malevich och Rothko, utvecklar uppsatsen ett nytt tolkningssystem som tillsammans med traditionell tolkning innebär en djupare tolkningsmetod. Detta visar att Desprez? teaterdekorationer var viktiga för Gustaf III:s kulturpolitik.

The purpose of this study is to investigate whether the new Swedish curriculum, GY11 brought with it changes to how non-religious world-views are presented in five different books in religious education, RE. The method used to analyze the material was a qualitative content analysis as well as counting the pages that dealt with secular world-views. This was later analyzed using philosopher Charles Taylors description and theory on secularization. This was used to identify secular processes as well as to define wether the books definition and description of secular world-views using Taylors concept of ?exclusive humanism?.The research questions are:? What are the authors writing about when describing the secular world- views?? What differences and similarities are there between the different editions prior and after the implementation of the new curriculum, GY11?? Are the secular world-views presented in a way that is compatible with Taylors concept of ?exclusive humanism??The results that are being presented are, first of all that the change between the different editions are not big.

Det motivationsklimat som omger idrottare kan pa?verka sa?va?l deras prestation som deras va?lbefinnande. Med utga?ngspunkt i sja?lvbesta?mmandeteorin underso?ktes hur motivationsklimatet sa?g ut, vilka styrkor det hade och vilka eventuella ha?lsorisker det kunde skapa i en grupp innebandyspelare i Superligan. Enligt sja?lvbesta?mmandeteorin har ma?nniskor tre grundla?ggande behov (autonomi, kompetens och samho?righet).

The construction of an identity among lesbian women during 1950-­?1965 is in focus in this master ?s thesis. My starting point is that identity, such as lesbian or any other identity, is formed in relation to other people and groups, as well as society. This thesis will also examine how lesbian women met and formed bonds with like-­minded, and whether these aspects changed, during the defined time period. The empirics is made up by letters written by women to Riksfo?rbundet fo?r sexuellt likabera?ttigande (a Swedish organisation for lesbian and gays) as well as an interview with two lesbian women who were born in 1938 and 1940.

Svenska Fotbollfo?rbundet vill att idrottsfo?reningarna i fotboll ska fungera va?l och fa? fler samt ra?tt utbildade ledare. Fo?r att idrottaren ska fortsa?tta tra?na och beha?lla motivationen a?r det viktigt att ledaren lyssnar till idrottarens behov, kunskap och fo?rva?ntningar. Det a?r ocksa? viktigt fo?r tra?naren att vara medveten om vad idrottaren o?nskar fo?r ledarskapsbeteende fo?r att skapa tillfredsta?llande upplevelser och optimera spelarnas prestationer.

1967 tog svensk idrott beslutet att avskaffa amato?rreglerna, vilket innebar att idrottare nu kunde ta emot pengar fo?r sitt idrottsuto?vande. Det dro?jde dock fram till slutet pa? 1980-talet innan svensk fotboll pa? allvar professionaliserades och da?r hela spelartrupper heltidsansta?lldes av fotbollsklubben. I och med TV:s och medias o?kade inblandning och intresse i fotbollen har sporten kommersialiserats allt mer och idag kommer stora delar av fotbollsklubbars inta?kter fra?n TV, reklam och sponsring.

1967 tog svensk idrott beslutet att avskaffa amato?rreglerna, vilket innebar att idrottare nu kunde ta emot pengar fo?r sitt idrottsuto?vande. Det dro?jde dock fram till slutet pa? 1980-talet innan svensk fotboll pa? allvar professionaliserades och da?r hela spelartrupper heltidsansta?lldes av fotbollsklubben. I och med TV:s och medias o?kade inblandning och intresse i fotbollen har sporten kommersialiserats allt mer och idag kommer stora delar av fotbollsklubbars inta?kter fra?n TV, reklam och sponsring.